ANTONIA

Det bara spritter i hela kroppen. Vill bara slänga ut massor av kläder ur garderoben och köpa nya. Hälften av kläderna är svarta och jag vill bara ha mönster och färg. Ett snyggt skärp hade jag behövt också. Åh, sådana problem. Det kanske får bli en shoppingtur snart.

Måste köpa nya skor till jobbet också. Har hittat ett par på Nike's hemsida så får beställa hem dem snart. Nu får jag nämligen nästan bara långa pass där det gäller att byta skor för att fötterna ska orka med de sista timmarna.

CIAO!

Sjukt snygg jacka från H&M. Mellandagsrean, här kommer jag!

rlek









BILDER.

Min favoritklänning över allt annat finns nu på rea på Whyreds hemsida. Det är den mest perfekta och fina sak jag någonsin sett. Så finns den bara i min storlek. Det är ödet. Varför ska man vara arbetslös just nu? JULKLAPPSTIPS TILL ER NÄRA OCH KÄRA!


ÄLSKAR DEN!

CIAO!

Min klädstång har aldrg varit såhär tom. Jag har verkligen INGA kläder. Det bådar inte gott inför hösten då man inte kommer kunna sno syrrans kläder. Barcelona kommer också att bli svårt.


Fina Columbine. Så vill jag se ut i Barcelona.

CIAO!

Idag har jag varit på Freeport och Kungsmässan med Sofia. Uppdrag? Hitta nya kläder. Den senaste perioden har jag verkligen levt i samma plagg. En svart tröja, mönstrad byxdräxt, jeans och ett spetslinne. Inte allt på samma gång dock. Optimistiskt gick vi runt och väntade på att det perfekta plagget skulle uppenbara sig. Hittade vi något? NEJ. Jag kom hem med vinglas och body scrub och Sofia med ett armband. Inte okej. Nu har jag därför suttit i timmar framför datorn i ett desperat försök att hitta något nytt. Det går sådär. Jag har en t-shirt och en klänning framme som jag ska visa mamma när hon kommer hem. Höstkläder har jag hittat men det är ju inte riktigt aktuellt nu. Fast, det kanske det är egentligen. Det regnar ute och är cirka 16 grader. Man kommer vara en blekfis innan Barcelona.

CIAO!

 

Det var en vanlig onsdag i februari. Jag, Patricia, mormor och morfar hade en mysdag på stan med lunch och shopping. Efter att ha tittat ett tag så såg jag någonting som jag fick upp ögonen för. Den hade ju faktiskt varit lite fin att ha på studenten. Trots detta gick vi vidare. Dock kunde jag inte släppa tankarna från den där vita, fina klänningen. När morfar och Patricia storknat och väntade i bilen gick jag och mormor vidare. Jag hade jättesvårt för att hitta någonting och vi pratade om hur bra den där klänningen hade varit. Det tyckte mormor också. Vi gick tillbaka och jag fick på mig den i provrummet. Åh, den var till och med finare på. Bara några minuter senare, efter att jag trocklat av mig den och tagit på mina vanliga kläder, blev den min.

Så gick det till när jag helt spontant hittade min studentklänning.

CIAO!