ANTONIA

Igår klockan fem i halv tolv blev det klart. Jag hann endast öva på morgonen innan. Klockan halv tio steg vi alla nervösa in till klassrummet. Det fanns endast ånger och pirr i min mage. Vi börjar med lite information och sånt innan det var dags. Till min otur valde han att lotta i vilken ordning vi skulle köra. Lottning är aldrig bra för mig. Så sant som det är sagt, vem ropar han inte upp först? ANTONIA LUNDGREN. ANTONIA FUCKING LUNDGREN, tänkte jag och fick panik och gömde huvudet i bordet. Jag kände hur hjärtat började slå snabbare och snabbare. Man kunde till och med se att mitt bröst flyttade på sig, så nervös blev jag. Stegen upp mot tavlan var inte stabila och jag fick verkligen ångest. Väl däruppe kände jag hur alla tittade på mig sådär jobbigt, jag ville bara sjunka genom golvet. Erik lugnade mig med att om man fick panik och glömde bort allt fick man börja om. Tack gode Gud, tänkte jag och samlade mig. När jag vl börjat prata tänkte jag inte på hur det lät eller vad alla andra tyckte. Jag bara gjorde det.

Sedan var det över inom fem minuter och jag kände hur mitt hjärta slutade dunka. Lättnaden jag kände då är obeskrivlig. Nu i efterhand känns det underbart att jag gjorde det och jag bryr mig inte direkt vad jag får för betyg, bara det är över godkänt.

CIAO!

Ibland blir jag bara väldigt trött på allt som har med teknik att göra. Vad mycket bättre livet hade varit utan Facebook, bloggar och internettidningar. Att slippa behöva hänga med där för att kunna vara på rätt spår i det vanliga livet också. En dag ska jag bojkotta internet och göra mig av med datorn. Jag ska bosätta mig i en by i Afrika eller Indien och bo där. Det låter som en dröm för mig.

Jag har nog skrivit och tänkt för mycket idag, ibland blir jag lite knäpp då.

CIAO!

Tusan också. December månad tar livet av mig. Jag är bankrutt. Varför gör man saker man inte borde? Jag tycker inte om livet så värst mycket just nu. Gud, Buddha och Allah hånskrattar åt mig. Allt är inte så hållbart just nu.

Tvångstanke:
CIAO!

Överallt hör man människor som klagar på Västtrafik. Förseningar, inställda tåg och bussar som inte kommer verkar numera vara en vardag för de flesta. Jag försöker undvika allt vad tåg och bussar heter i en och en halv vecka framåt för jag kan nämligen ha mammas bil. HALLELUJAH! Imorse gick jag upp tjugo i åtta och det var hur skönt som helst. Miljötänket skippas helt när vintern tar fart, då tänker man bara på värme och att få sova länge.

CIAO!

Åh, när man läser fina vänners bloggar där de skriver om hur bra de har det på andra sidan jorden vill jag också åka härifrån, vart spelar nästan ingen roll.

Hemsedal och Liverpool i december, sen då? Att vänta på en helt vanlig familjesemester i sommar lockar inte speciellt mycket. Jag vill härifrån, är det någon som vill följa med?

Det blev inte mycket bättre av att ha skrivit en krönika om efter studenten.

Flora.

Jag saknar min fina lillebror, han är i vår sommarstuga men kommer hem om några dagar.

Vissa dagar gör man mer, vissa dagar gör man mindre. Det är det som är så bra med sommarlov, ingen annan än du själv bestämmer vad du ska göra. Möjligtvis kan ens chef vara ett undantag men annars avgör man helt själv hur man ska spendera dagarna. Det är väldigt bra med sommaren. Tänk, om ett år när jag har tagit studenten, då kommer det att vara så hela tiden. Bara något som jag kom på just nu.

CIAO!

Läs här!

Åh, nu har jag sett den. Jag fick den här kommentaren av Joanna angående att jag skulle se den: ANTONIA DU KOMMER DÖÖÖÖ!!!!!!!! Gråta dig till sömns och vakna imorgon med alldeles för svullna ögon, jag lovar dig! Vi såg den igår och vi grät så vi skakade, aldrig varit med om något hemskare. Men helt sjuuuuuuuuuuuuuuukt bra film!!!

Jag måste ju säga det, Joanna du hade rätt. Jag grät och skakade, det erkänner jag. För en stund sedan skickade jag iväg ett sms till min syster där jag skrev att jag älskade henne och att hon är världens bästa syster. Imorgon ska jag pussa på Viggo lite extra innan han åker till dagis.

Den var verkligen jättebra och jag kommer säkerligen att se den minst en gång till innan den ska tillbaka till uthyrningshyllorna på Hemmakväll.








Min fina, älskade syster och jag.

Musik kan få mig att må bra, som att livet leker och att solen alltid kommer att skina. Musik kan få mig att må dåligt, som att jag inte existerar och att det alltid kommer regna. Hur kommer det sig? Jag kan inte vara hemma, sitta på mitt rum och lyssna på musik ensam för jag blir alltid på dåligt humör. Helt plötsligt kan jag vilja lägga mig ner i sängen och gråta. Musiken kan få mig att tänka på allt som kan hända, det som kommer att hända. Jag kan sitta vid datorn och bara titta på skärmen i flera minuter. Nu lyssnar jag på Snow Patrols version av Leona Lewis Run. Jag länkar den inte för då kommer ni också bli deppiga. Lyssna på något glatt istället, gör inte som jag.

Att sitta hemma är inte bra för mig, jag blir helt knasig i bollen och skriver såna här konstiga inlägg.

-Men Antonia, hur ser ditt hår ut?! Vi måste boka klipptid nu!

Det var en kommentar jag fick vid middagsbordet i lördags. Min kära far blev förskräckt när han såg att en av sina döttrar hade ett hår som spretade åt alla håll och var tovigt. Till mitt försvar kan jag faktiskt säga att jag precis kom ur duschen. Men ändå, sedan när jag borstat det och det låg sådär fint som det aldrig gör annars kände jag mig ändå inte helt nöjd. Det var nämligen liiite för långt, liiite för platt och liiite för tråkigt. I och för sig så är mitt hår alltid platt och tråkigt men då såg det värre ut än vanligt.

Vet ni hur länge sedan det var jag klippte mig? JUNI 2009. Det är 10 månader (jag räknar med juni för jag klippte mig precis i början av månaden) sedan! Mitt hår växer nämligen inte i någon hiskelig fart och blir i princip aldrig slitet men just nu hänger det och ser värre ut än vanligt. Jag borde verkligen boka en klipptid hos en frisör. Men sen kommer då frågan, vem ska jag klippa mig hos? Jag har haft mina frisörer under åren men aldrig någon bestämd. När jag äntligen lyckats bestämma mig (läs: mina föräldrar bestämt åt mig för jag är för seg) så kommer nästa fråga, hur ska jag klippa mig? Sedan jag var sådär 13 år har jag klippt mig på samma sätt: Toppa hela håret, uppklippt och liten snelugg. VARJE GÅNG. Det är ju inte så att jag inte gillar det, utan det är bara så tråkigt. Vilken torrboll jag är! Kanske skulle jag klippa page som så många sagt att jag skulle passa i. Lite kortare där bak och längre framtill. Men jag trivs ju bra ändå i mitt hår, vågar jag verkligen det? Äh, nu är jag en torrboll igen.

VAD TYCKER DU? HUR SKA JAG KLIPPA MIG?

Jag var inne på kära Fridas blogg förut. Där hade hon laddat upp bilder på hotellet i Kreta och kläder hon vill ha i sommar. Då plötsligt kom det, suget efter sommar. Jag har inte känt av det innan och när andra har klagat på snön har jag istället försvarat den och faktiskt tyckt om kylan. Jag har inte klagat på att det har varit snö i två månader för jag älskar att snö. Ändå tror jag att jag får erkänna att nu börjar även jag att tröttna. Idag fick jag höra att den här kylan skulle hålla i sig i en och en halv månad till. Det betyder alltså att kylan och snön kommer vara kvar fram till slutet av mars. Det känns som en evighet! Så länge vill jag inte ha snön, någon gång måste faktiskt våren och värmen komma.

Vad tycker du om kylan och snön?

Har försökt att plugga spanska hela dagen. Grammatiken går väl an men glosorna vill inte banka in sig i huvudet. Just nu kan jag inte ens hälften av glosorna och provet är på tisdag. YES. Jag och Frida har en mycket livlig konversation om hur livet skulle vara om vi hoppade av skolan.

Åh, jag vill ha lov nu.

Lider du av beslutsångest? Det gör jag. Jag har verkligen jättestora problem med att svara på vad jag vill och att bestämma sig. Just nu sitter jag och väljer mellan genomskinligt nagellack eller svart. I helgen stod jag i flera minuter i affären och valde mellan Fanta eller Cola. Ja jag vet, det är jättetöntigt och jag jobbar på det men det går inte. Hur blir man bättre på att fatta beslut? Det har alltid varit så att om jag köpt t. ex ett klädesplagg som jag känt mig jättenöjd med har jag ändå tvekat några timmar efter jag gjort mitt köp. Den senaste tiden har jag även börjat tveka på mina val ännu mer. Skulle jag verkligen tagit två bröd istället för tre? Vilken låt vill jag egentligen lyssna på? Tänk om jag kommer bli en sådan människa som aldrig kommer kunna säga vad jag tänker och tycker. Vilka problem man kan ha. Antingen så får jag bara acceptera det faktum att jag är en velig människa och alltid kommer att vara det, eller så tar jag tag i situationen och slutar fundera så mycket. Men tänk, om jag väljer sistnämnda och blir helt galen om jag inte får bestämma? Då kommer ju ingen människa stå ut och umgås med mig. Det kanske är lika bra att vara lite velig ändå.

Ifall ni undrar så lyckades jag bestämma mig, det blev genomskinligt nagellack.

Varför håller alla på och gör slut hela tiden? Är det för att ett nytt årtionde har svept över oss eller bara en ny era? Nu är det nästan ingen som jag känner som är i ett förhållande. Detta är något som oroar mig väldigt mycket. GAAAAAAAAAAAH!

Herrejisses, nu har det gått för långt. Varför skulle man skriva vilken färg man har på sin bh? Hur desperat är du på en skala egentligen? Går vi fortfarande i sjuan? Precis som Joanna läste jag Eva Wieselgrens artikel i GP om denna trend som börjat på Facebook. Mamma berättade också för mig om trenden som jag tydligen missat. Det som är lite roligt är ju ändå att hon har 40-åriga kvinnor som vänner på Facebook och att de skriver vilken färg de har på BH:n. Man skulle ju kunna tro att endast fjortisar var så desperata och korkade gjorde det men tydligen hade jag fel. Tänk om vi nu hypotetiskt skulle säga att jag inte hade någon bh under min sovtröja jag för tillfället har på mig, vad skulle jag skriva då? Au natural? Jag undrar vad alla skulle säga, kanske man skulle prova? Nej självklart ska jag inte göra det. Jag är inte så desperat att folk ska få veta vilken färg eller storlek jag har under tröjan. Storlek ja, tänk om alla började skriva dem istället? Då skulle det ju inte bli lika kul för alla som är som jag och har små klementiner. Nej, inga vattenmeloner här inte. Mer ska jag naturligtvis inte avslöja, för så desperat är jag som sagt inte. Det hade ju inte heller blivit så roligt för då hade jag nog bara fått underkläder i födelsedagspresent, och det vill man ju inte. Eller? Kanske att man skulle börja en ny kedja där man fick skriva trosstorleken...

Lyssnar på OC:s julskiva och njuter av att julafton bara är några timmar bort.

Denna dagen har jag och mamma övningskört en hel del och sen har jag haft körlektion. Det betyder att jag suttit väldigt många timmar i bilen idag och det här är vad jag har lärt mig:

- Man får peka finger till tanter som tar ens parkeringsplats precis innan man ska köra in i den.
- Under julruschen kör folk som galningar och släpper inte fram någon. Därför är det viktigt att markera sitt revir,
  kör som en galning på sterioder.
- Om någon står för nära dig när du ska starta i uppförsbacke, be en passagerare att hålla i handbromsen.
- Övningskör du i rätt hastighet på vägen och någon ändå kör om dig kan du glädjas åt att det är dem som får böter for fortkörning, inte du.

Ta in er dessa visdomsord riktigt ordentligt, ni kommer att behöva dem när ni vågar er ut i trafiken.

Just nu känns det bara som om onsdag och torsdag ska försvinna så jag kan få jullov och bara ta det lugnt. Prombelet är att jag har en uppgift i engelskan kvar och sen behöver jag övningsköra mycket för nästa vecka har jag två lektioner och jag vill verkligen inte göra bort mig.

Jaja, ikväll efter träningen ska härliga Bridget Jones ta mig ifrån verkligheten till filmens värld.

CIAO!

Nu har jag sett klart på första delen av Idol och detta har hänt än så länge:
-Calle har varit hyfsad men han ska ändå åka ut ikväll.
-Erik var kung som vanligt men fick alldeles för snäll låt som utmaning. Killen har ju sjungt rock hela hösten, kan man inte ge honom något annat som utmaning?
-Tove har fått två låtar som var helt fel för henne, vad tänkte juryn med? Kylie Minogue som bästa låt, åh nej!
-Juryn har fått förklara bort att de gav Tove fler låtar genom att värdera henne under hela hösten och ljuga om att det var hennes bästa framträdande någonsin i Idol. SKANDAL!
- Piotr har fått sjunga en stämma och Westlife kom efter och drog till med några gamla dängor. Det hade ju varit så mycket coolare om de började sjunga när Pitr fortfarande sjöng. Vilken effekt det hade blivit.

Resultat: Jag har röstat som en galning för att få ha kvar Tove, Calle ska åka ut och juryn sparkas inför finalen.